Träning och lugn håller cellerna unga
NOBELPRISTAGARE Forskaren Elizabeth Blackburn studerar hur stress och trauman påverkar cellernas åldrande. Hon är en skeptiker som älskar fakta och kräver vetenskapliga bevis innan hon tror på något. Att hon själv utövar mindfulness säger en hel del.
“Jag tränar mer och utövar mindfulness oftare än jag skulle ha gjort om jag inte hade sett tydliga forskningsresultat om hur välgörande det är”, säger forskaren Elizabeth Blackburn som tilldelades Nobelpriset i medicin år 2009. FOTO: Ingvar Karmhed
Det strålar om Elizabeth Blackburn när hon rör sig bland alla forskare på Stockholmskonferensen om psykoneuroimmunologi, sambanden mellan hjärna och immunförsvar, under några av sommarens vackraste dagar. Hon är djupt engagerad i den tvärvetenskapliga forskning som diskuteras. Det handlar om hur kroppen styr hjärnan när vi blir sjuka (och tvärtom förstås), varför inflammation kan vara en orsak till depression, hur ny kunskap om placebo kan användas i vården och vilka livsstilsfaktorer som kan skydda mot sjukdom och ge en friskare ålderdom.
Elizabeth Blackburn har, som sista talare, just satt punkt för konferensen när vi får en pratstund på en bänk i Hagaparken. Fåglarna sjunger i den ljumma sommarkvällen medan hon berättar hur vi alla, och samhället, kan använda kunskapen om telomererna. Och vad vi kan göra för att dessa skyddande ändar på våra kromosomer ska ”hålla sig långa och fina” så länge som möjligt – vilket ökar våra chanser att få en frisk ålderdom.
– Telomererna är som en klocka som tickar nedåt, men du kan faktiskt sakta ned farten på visarna. Kronologiskt åldrande kan vi inte ändra men vi kan ändra hur våra telomerer slits ned.
Det är knappt fyra år sedan hon var i Stockholm senast. I decembermörkret år 2009 tog hon, tillsammans med två forskarkollegor, emot Nobelpriset i medicin för sin upptäckt av telomeras, det enzym som skyddar telomererna (se fakta intill).
Elizabeth Blackburn pratar med en behaglig australisk accent. Hon föddes 1948 och växte upp med sex syskon i Tasmanien. Båda hennes föräldrar var läkare. I biografin ”Elizabeth Blackburn and the story of telomeres”, skriven av Catherine Brady, berättar hon att föräldrarna separerade när hon var i tonåren. Hennes far drack mycket och hennes mor led av svåra depressioner.
För Elizabeth var studierna ett sätt att fly en tuff vardag. Det gick strålande. Hon tog en examen i biokemi i Melbourne, disputerade i Cambridge i Storbritannien och fortsatte sin forskarbana på Yale i USA. I dag är hon professor i biologi och fysiologi på University of California i San Francisco. Hon har alltid älskat att vara en ”labbråtta”. Vetenskap är hennes livsluft.
Nu forskar Elisabeth Blackburn i hur stress påverkar telomerer och telomeras. Nya studier har visat att kronisk psykologisk stress ökar åldrandet på cellnivå. Telomererna hos kvinnor som utsätts för våld i nära relationer förkortas avsevärt.
Genom en hälsosam livsstil, å andra sidan, slits telomererna ned lite långsammare och de kan även repareras i någon mån.
Mindfulness är ett sätt att minska takten i slitaget, en lagom mängd motion och hälsosam mat är andra ingredienser som skyddar telomererna.
– Folk stannar mig vid busshållplatsen i San Francisco och säger: ”Visst är du Elizabeth Blackburn, Nobelpristagaren?” Sen berättar de om sitt stressiga liv och avslutar med frågan: ”Hur tror du att mina telomerer ser ut?”
Elizabeth Blackburn är fascinerad av att den här lilla skärvan av molekylärbiologi har nått ut i det allmänna medvetandet.
– Folk ser verkligen sambandet mellan livsstil och telomerlängd. Jag tränar själv mer än jag skulle ha gjort om jag inte visste allt detta och jag har lärt mig att meditera. Inte mycket, men så mycket jag hinner.
Många av dem som frågar vill veta hur länge de kommer att leva.
– Då måste jag svara att detta är som alla andra biomarkörer. Det är en statistisk möjlighet, inte en kristallkula som säger ”på en torsdag år 2034 kommer du att dö”, men det ger en indikation om dina chanser.
Naturligtvis finns det massor av skäl till att sjukdom uppstår. Människan är komplex. Ibland är det svårt att veta vad som är hönan och ägget i uppkomsten av sjukdomar.
– Men vi vet att telomerförkortning är ett ganska bra ägg som kan indikera att till exempel inflammationer kommer att uppstå, vilket kan leda till sjukdom, och för att immunsystemet inte kommer att klara av att kämpa bort infektioner på ett bra sätt. Det finns ett samband där.
Elizabeth Blackburn menar att det fina med kunskapen om telomererna är att det är möjligt att påverka sitt öde.
Hur gjorde du själv för att få in vanan att meditera?
–Jag åkte på ett fantastiskt möte år 2006. Det handlade om västerländsk och österländsk medicin och Dalai lama var där. Jag var ombedd att prata om vårt arbete kring kronisk stress.
Någon berättade för Elizabeth Blackburn att det skulle ges en intensiv sexdagarskurs enbart för forskare tillsammans med experter på mindfulness. Hon nappade direkt.
– Jag fick lära mig att göra korta meditationer, som när planet lyfter och man inte får ha något elektroniskt i gång. Då passar jag på att fokusera min uppmärksamhet på andningen – utan att skrämma mina medpassagerare förstås, säger Elizabeth Blackburn.
Du stiger inte upp halvsex och mediterar en timme varje morgon?
– Oh nej. Men jag skulle gärna vilja. Fast även de här korta meditationerna när man fokuserar sin uppmärksamhet ger mycket. Det finns observationsstudier som indikerar detta.
Elizabeth Blackburn söker alltid evidens. ”Vilka bevis har ni för det?” frågar hon. Som forskare sätter hon alltid hårda fakta i första rummet. Helst vill hon se att det finns replikationer, att flera studier ger samma resultat. När det handlar om mindfulness, imponeras hon knappast av att detta är en mångtusenårig tradition. Nej, nya evidensbaserade studier måste fram för att fånga hennes intresse.
– Studierna som finns är inte stora men de som finns visar alla på att ju mer lugn och fokuserad uppmärksamhet du har i ditt liv desto längre är dina telomerer.
Förut hade hon aldrig kunnat tänka sig att samarbeta med psykologer, än mindre att intressera sig för mindfulness och meditation.
”Hade någon för tio år sedan berättat för mig att jag seriöst skulle tänka kring meditation hade jag sagt att en av oss är knäpp.”, sa hon i en intervju för bara några år sedan.
För att minska stress och hålla igång konditionen ställer sig Elizabeth Blackburn på sin crosstrainer hemma framför tv:n fyra fem gånger i veckan.
–Forskare som har studerat träning menar att om du överdriver så har den motsatt effekt. Det var skönt att höra, tycker jag. Jag trampar på en halvtimme medan jag tittar på ”The Big Bang theory”. Jag mår så bra av det. Troligen gör mina telomerer det också, säger Elizabeth Blackburn och skrattar gott.
Ett företag i Kalifornien förväntas börja erbjuda telomertester senare i år. Elizabeth Blackburn har varit inblandad. Kritiska röster har dock höjts. De ifrågasätter nyttan av att känna till längden på telomerer. Uppgiften är trots allt bara ett mått bland andra och säger ingenting om någon specifik sjukdom. Men enligt Elizabeth Blackburn visar forskningen att korta telomerer är länkade till hjärtsjukdomar, diabetes, cancer, kronisk stress och post-traumatiska syndrom. Det faktum att det går att påverka sin telomerlängd genom att leva sundare gör att man bör få veta, tycker hon.
–Vi har gjort studier på UCSF för att se vad som händer med människor om de får veta längden på sina telomerer.
Bland annat söker de svaren på hur man på bästa sätt förmedlar statistisk information och hur människor reagerar på beskeden. Elizabeth Blackburn säger att hennes favoritord är ”intercept”, som betyder hejda eller genskjuta. Hon föreställer sig att många av oss hellre hejdar sjukdom än får den behandlad.
Elizabeth Blackburns sociala engagemang har vuxit alltmer. Hon hoppas att vetenskapen kan visa hur mycket samhället har att tjäna på att ta väl hand om sina barn. En trygg barndom ger bra förutsättningar att få en frisk ålderdom.
– Ju fler trauman barn råkar ut för, desto kortare är deras telomerer. Det är fascinerande, nästan som arkeologi. Telomerlängden berättar om vad vi har varit med om.
Skydd mot slitage
Telomererna är de skyddande ändarna på kromosomerna. De är som ändarna på skosnören. Om du förlorar den skyddande änden så börjar snöret bli trasigt. Telomeras är ett enzym. I cellerna reparerar det telomerlängden när de blir trasiga. Telomererna slits med vårt åldrande, men en hälsosam livsstil kan minska slitaget och reparera skador.
Elizabeth Blackburn är född 1948 i Tasmanien, Australien. Hon är sedan 1990 professor i biologi och fysiologi vid University of California i San Francisco.
År 2009 gick Nobelpriset i medicin till Elizabeth Blackburn, Carol Greider och Jack Szostak, för förståelsen för hur telomeraset i vårt DNA skyddar kromosomerna.